Ebba Witt-Brattströmska Kompaniet (Del 1)

Hur började egentligen den långa tidningsdebatt som sysselsatt mig så många morgnar över kaffet? Inte i tidningen, i alla fall. Utan på teve. Ebba Witt-Brattström (EWB) är med i en paneldebatt i TV4 där hon uttalar sig om regeringens underlåtenhet att satsa pengar på förstärkt svenskaundervisning för invandrare:

"Regeringen signalerar till våra nya svenskar att det räcker om de lär sig lite lagom blattesvenska så att de kan slå upp ett stånd och sälja bananer i Rosengård."

Gringo, politiskt über-korrekta i sin multikulti-approach på tillvaron, lackar lite grand. I sin bilaga i Metro hittar de på en jobbannons som lyder så här:

"Witt-Brattströmska kompaniet söker språkfascister. Du! Ja, Du. Det är Dig vi behöver. Under förutsättning att Du vill bevara Sverige svenskt i ordets mest ariska bemärkelse och inte drar Dig för att säga sådant som behöver sägas (på ren svenska förstås) har Du en given plats i kompaniet som ska ta tillbaka det svenska talspråket till tjugotalets radiorikssvenska skönhet. RING EBBA."

Gringo tycker att hon är en språkfascist från överklassen. Skolministern likaså. EBW kontrar i DN med att hon minsann är född i utlandet, att Gringos "miljonsvenska" inte alls talas av någon miljon, att det inte finns något vetenskapligt stöd för att goda hemspråkskunskaper leder till bättre svenska och att... öhh... ja, att ordet guzz betyder prutta på persiska, vilket skulle innebära att den som kallar en tjej för guzz kallar henna för en prutta.

Här gör vi vår första paus i vandringen längs prutt/guzz-debattens snåriga stigar. Vi stannar för att äta en ostmacka och dricka lite kaffe.

(Eftersom avsnitten i EWBK kommer att läggas in nerifrån och upp, så är det viktigt att ni alla är inne och läser flitigt. Det blir heltokigt om ni ska ha avsnitt 3 ovanför avsnitt 2 och ska försöka scrolla ner utan att tjuvläsa på vägen. Lyd mitt råd: ha Stäppvargen som startsida!)