Ebba Witt-Brattströmska Kompaniet (Del 5)

Alejandro Leiva Wenger gör entré i debatten och för den tillbaka på det spår som i sig inte har särskilt mycket att göra med kärnfrågan, men ändå lyckas placera sig som om den hade det. Jag pratar förstås om frågan om huruvida "guss" betyder "prutt".

"Att som kvinna bli kallad för fjärt är antagligen mycket tråkigt. I det har Witt-Brattström rätt. Men i verkligheten har ordet "guss" aldrig betytt något annat än "tjej", vilket många av miljonprogrammens ungdomar har känt till i två decennier nu. Man ska inte heller glömma att tjejer varit lika mycket som killar delaktiga i skapandet av detta språk. "Guss" används av bägge könen."

Bra poäng, Alejandro. Att det turkiska "guzz" - som betyder tjej - påminner om persiskans "gooz" - som betyder prutt - spelar lika lite roll som en fjärt i rymden. Visserligen håller jag med EWB om att svenskan inte behöver fler nedsättande ord, men ärligt talat, även om guss nu vore ett sånt, vad ska man göra åt saken?

"Som utomstående kan man gilla förortsslangen eller inte; man kan förstå den eller ej. Men lika lite som segregeringen minskar för att "guss" tagits med i SAOL blir skolans svenskundervisning bättre av att Witt-Brattström falskeligen stämplar "blattesvenskan" som förtryckande. Hon har rätt i att alla borde ges möjlighet till en värdefull svenskundervisning. Men en lyckad sådan förutsätter språkglädje, och det är just vad förortsslangen är för tusentals tjejer och killar."

Att anklaga blattesvenskan för att vara förtryckande är förstås onödigt, för det är väl inte språket som är förtryckande utan den som talar det? Svenskan kan vara lika nedsättande som vilket annat språk som helst, beroende på vem som talar. Precis som Karin kommenterade så finns det jättemånga nedsättande ord på svenska och precis som hon misstänker så kan jag jättemånga av dem. Men det gör inte svenskan nedsättande.

En sak frågar jag mig: tycker verkligen EWB att "blattesvenskan" är förtryckande? Menar hon att "guss" är ett exempel på hur nedsättande "blattesvenskan" är, eller menar hon möjligen att "blattesvenskan" inte är den miljondialekt som vissa vill göra gällande? Att den befolkningsgrupp som antas prata den är så heterogen att en enhetlig "blattesvenska" inte kan sägas existera? Och framförallt: att blattesvenska/miljonsvenska/rinkebysvenska inte är ett alternativ till rikssvenska.

I så fall utgör "guss" bara ett exempel på ord som betyder olika saker på olika språk. Ett dåligt exempel. För vem tror att guss betyder prutt?