Ebba Witt-Brattströmska kompaniet (Del 8:1)

I lördagens tidning, den som utkom den 13 maj för övrigt, gör drottningen av språkdebatter entré på nytt. Mina damer och herrar: Ebba Witt-Brattström!

""Miljonsvenskan" är tidernas me­diebluff, ett marknadsföringskoncept för en liten grupp arga unga män som kallar sig Gringo. Deras påstående om att "två miljoner människor" upplevt sig exkluderade" på grund av svenskans "fyrkantiga språkmall" är rena rama struntpratet (2/5). Man postulerar att miljoner nya svenskar skulle snacka "detta lingo när sanningen är att de som tar det i sin mun kan räknas i några tiotusental. Dessvärre får mediechefer som aldrig satt sin fot i Fittja eller Rosengård meganostalgiska känningar av sin ungdoms kulturrevolution och bjuder in till tevesoffor och spalter."

Sen återvänder EWB till ett tema som återfanns redan i ur-artikeln, det vill säga att miljonsvenskan inte är en dialekt och än mindre ett språk:

"Men det finns inte, kan inte finnas och kommer aldrig att finnas en "miljonsvenska" där Sveriges i nuläget över hundra invandrarspråk smälter samman till en för alla begriplig dialekt. Dialekt har en konventionaliserad vokabulär och ett standardiserat språkbruk för livets alla områden. Dialekt talas och förstås av människor i alla åldrar, såväl treåringar som hundraåringar. Det som ibland talas av ungdomar i Malmös, Göteborgs och Stockholms invandrartäta förorter är olika varianter av multietnisk pojkslang med ett bästföredatum som överskrids så fort en ny pojkgeneration (flickor är i minoritet) debuterar med sina lokala synonymer."

Sen tar hon upp tråden om varför svensksvenskan inte har några riktiga konkurrenter:

"Standardspråket är svenskan, och dess betydelse som kommunikationsmedel också mellan nya svenskar är grundläggande. Multi­slangen är inget alternativ. Den har få användningsområden, huvudsakligen sex, sexualiserat våld, homofobi, machomätning, knark och lagbrott. Den har inga ord för läxa eller en liter mjölk, men den har minst sju sinsemellan obegripliga slanguttryck för den frekventa förolämpningen "jag knullar din mammas/systers fitta" ("Förortsslang")"

EWB bidrar, som av bara farten, med en förklaring av vad miljonsvenskan egentligen är:

"Vi har här att göra med en sexualpolitisk klassrevanschism utan motstycke i historien. Sorry Farnaz Arbabi, som inte förstått att det finns grader av könsförtryck också i det hetero­normativa språkhelvetet! Förortsslangen är kort sagt ett aggressivt rop på hjälp, ett se-oss-innan-det-är-för-sent riktat till oss utanför betongen: skolministern, integrationsministern, hela Vuxen-Sverige."

Till sist motiverar hon sin egen utgångspunkt, den som säger att invandrare först och främst borde få lära sig svenska (svensksvenska):

"Flerspråkighet är bra, men svenskan är grunden för allt eftersom vi bor i Sverige, och endast läsande och skrivande människor kan delta fullt ut i samhällsgemenskapen."

EWB:s andra inlägg är giftigt. Det känns som en ren utskällning och Stäppvargen häpnade inför det uppläxande tonfallet med samma andaktsfulla fascination som han upplevde som liten när svenskafröken läxade upp den som uppförde sig illa i klassrummet. Frågan återstår, förstås: har hon rätt?